Tidaholm 5-6 september

Lördag 5 september

 

Hoppklass 2

En riktigt rolig bana med lagom svårighet. Ilona rev när jag plockade in henne i en serpentin, vilket förstås berodde på att jag var i vägen för henne. Lite längre fram fick vi en vägran vid ett bakombyte och det är så tydligt att vi verkligen behöver träna på den typen av situation.

 

Det gick tydligen inte mycket bättre för övriga i klassen för vi kom 2:a med 10 fel. Vi hade dock en bra tid trots vägran.

 

Agilityklass 2

Även i denna klass rev Ilona för att jag störde henne, men i övrigt var det ett riktigt bra lopp och det var mycket som fungerade riktigt bra.

 

Dock slutade loppet nästan i förskräckelse när Ilona kraschade i däcket på upploppet. Hon hoppade av alldeles för tidigt och slog i ordentligt i ringen. Smällen gjorde att däckets inre ram flyttade på sig lite och oturligt nog landade Ilona med tassen på den yttre ramen och klämde baktassen när den inre ramen svänger tillbaka. Jag slängde mig på ramen och fick snabbt loss henne. Ilona var förstås lite groggy och öm efteråt, men hon klarade sig ändå mycket bra.

 

Efter klass 3 och en mycket lång dag åkte jag och Annika hem till mig för lite god mat och sömn.

 

Söndag 6 september

 

Hoppklass 2

Här gällde det att springa på och jag var lite nervös för ett bakombyte som var precis likadant som det vi inte fixade i gårdagens klass. Jag kände dock att jag inte skulle hinna med ett ffb, så jag tänkte chansa på att bb funkade denna gång. Det gjorde det inte och jag viftade över henne, men hon fick helt fel linje mot nästa hinder och sprang förbi. Vi fortsatte ändå och diskade oss. Resten gick sådär och jag hade svårt för att hinna med kring alla tunnlarna.

 

Agilityklass 2

Jag var trött och ofokuserad inför denna klass, vilket gav slarvig handling. När Ilona hoppade balansen bestämde jag mig för att gå av och inte förvärra situationen.

 

Annika gjorde ett superlopp i agilityklass 3 och tog sista SM-pinnen, så nu åker vi till Karlstad nästa år och hejjar…


Inoff Vänersborg 29 augusti

Hittade inte riktigt den rätta känslan till denna tävling heller, men det kändes skönt att det var en inofficiell. Vi diskade oss i alla tre loppen, men fick bra träning och en trevlig dag.

I första hopploppet gick jag ut tre hinder och Ilona tyckte inte alls att det var nödvändigt att ta de första två. Efter att vi diskat oss satte jag om henne och vi körde banan så som vi skulle gjort från början...

Anna Andersson fotograferade oss i slalom och Ilona ser så fin ut. :-)











Borås 23 augusti

Hade visserligen sovit en del, men var inte mycket piggare denna dag.

 

Vi diskade oss i båda loppen och det kändes som om det föll på att jag inte var fokuserad. Flera delar i loppen var ändå bra, så utifrån förutsättningarna var jag ändå nöjd.

 

Christopher Johansson tog lite bilder på tävlingen och vi fastnade faktiskt på några:













Kungsbacka 22 augusti

Karoline, Karin och jag åkte till Kungsbacka för att försvara foxarnas heder. Även Elenor som var med på agilityträffen var där för att tävla, men med sin borderterrier.

 

Fyra lopp stod på dagordningen, två officiella och två inofficiella i Open Class Hero.

 

Agilityloppet var först ut och banan var rolig med några för oss svåra passager. Handlingen fungerade fint och vi klarade de svåra passagerna riktigt bra. Tyvärr drog vi på oss en femma för beröring efter en tunnel och hamnade en bit ner i resultatlistan.

 

Luften gick ur mig lite efter det förargliga beröringsfelet och de sista veckornas hektiska schema gjorde sig påmint och jag kände mig trött och ofokuserad.

 

I hoppklassen tappade jag Ilona redan i starten och det strulade mest hela loppet.

 

Det blev till och med ännu sämre i den öppna agilityklassen i Open Class Hero, så efter bara några hinder valde jag att bryta och gå av banan. Den öppna hoppklassen hoppade jag helt och hållet.

 

Vi hade i alla fall trevligt och vädret var i stort sett soligt hela dagen, men det var rejält skönt att komma hem och stupa i soffan…


Kumla 8-9 augusti

Lördag 8 augusti


Annika och Dixi tävlade, så vi var på plats redan på morgonen för att kolla på dem. De gjorde finfina lopp som vanligt. :-)


Annika har ju hört mig "gnälla" över vår fart och hon påpekade att jag faktiskt inte tryckte på Ilona fullt ut, vilket förstås är helt sant. Största orsakerna till att jag fegar är osäkerheten vid slalom och rädslan för rivningar då hon ofta blir flack när det går fort.


Tyvärr är jag också dålig på att få träningen att efterlikna tävling. Ofta tränar jag ensam och då blir det sällan långa kombinationer eller hela banor. Om farten ska funka på tävling, måste jag träna på det hemma.


Farten hade alltså högsta prioritet i hoppklass 2 som var först ut och passande nog var det en rolig springbana. Jag tryckte på riktigt bra, kanske lite för bra, för Ilona hade för hög fart in i slalom och hon lyckades parera de första två portarna, men sedan blev det två i ett svep. Eftersom vi tog om slalom var det ingen idé att bry sig om tiden, men i övrigt var loppet helt ok.


Inför agilityklass 2 började värmen ta ut sin rätt och jag var rätt mosig i hjärnan. Jag gjorde ett dåligt tajmat bakombyte och sedan drar hon mot fel hinder och vi är diskade.


Efter tävlingen blev det långpromenad i skogen med alla foxarna, hämtpizza och hundbad. Ilona var helt slut efter dagens aktiviteter och slocknade omedelbart. Jag var väl inte långt efter heller...




Söndag 9 augusti


Hoppklass 2 var först ut även på söndagen och det var en normalsvår rolig bana. Jag startade sist och såg ekipage efter ekipage diska sig. Halvvägs genom startfältet började domaren bli lite uppgiven över att ingen gick i mål.


När det blev min tur att starta hade fortfarande ingen gått i mål och funktionärerna ropade till mig att nu var det upp till mig att fixa ett resultat. Jag som normalt sett inte har bra tävlingsnerver borde inte ha klarat den pressen, men när jag stod i starten kändes det bara roligt och jag gick in för att göra ett bra lopp, helst utan att diska mig.


Det var inget perfekt lopp, men vi nollade, vann klassen och tog vår 2:a pinne i hoppklass 2. Grädde på moset var förstås att vi var ensamma om att klara banan.


Banan i agilityklass 2 var riktigt rolig, men jag var lite orolig för högerslalomen. Attityden från hoppklassen fanns dock kvar och målet var att vi skulle göra bra kontaktfält, ha bra fart och förhoppningsvis även klara slalomen.


Vi gjorde ett riktigt fint nollat lopp och klarade högerslalom utan problem. När vi gick i mål ropade speakern ut att vi gått upp i ledning och då gjorde nerverna sig påminda...


Vi lyckades iaf hålla ledningen och tog vår 2:a pinne i agilityklass 2.

  

Det tog ganska lång tid innan det sjönk in att vi nollat båda loppen, vunnit båda klasserna och tagit två pinnar. Har faktiskt inte riktigt smält det ännu...


En annan trevlig sak var de fina rosetterna som hade både klass och placering tryckt på dem. Jag har definitivt inte tröttnat på rosetter och gillade dem skarpt.
 

Det känns både roligt och skrämmande att klass 3 är så nära. Nu saknas det bara en pinne i varje klass, men fokus ska fortfarande inte ligga på resultat utan på bra lopp.


Ingen slump

Ilonas finfina beteende igår i slalomen är ingen slump. Har varit på klubben ikväll för hinderfix och klämde förstås in lite träning. Det är helt klart jättestor skillnad på Ilona när vi kör med de lösa pinnarna. Kan förstås inte ropa hej ännu, men känner mig ändå lättad över att ha identifierat problemet.


Hopp om finfin slalom

Inlärningen av slalom blev fel från början och när jag skulle försöka rätta till gillade inte Ilona att förutsättningarna ändrades och problemet var ett faktum. Vi har dock kommit en lång bit på väg sedan dess, men slalom är verkligen vår akilleshäl.


Förra året slutade jag helt att träna slalom på klubben och körde bara på tävling. Detta gjorde att slalomen (vänster) blev riktigt bra och det kändes som om det fanns hopp för oss också.


I höst/vinter kändes det som om vi var mogna för att ta itu med högerslalom också. Givetvis ska alla hinder tas oberoende av vilken sida föraren är på, men p.g.a. våra problem valde jag att vänta.


Att slalomen totalt sett skulle bli sämre räknade jag med, men jag har under en längre tid reagerat på att hon "halkar" i slalomen. I vintras trodde jag nog att det berodde på halt underlag och inte på själva konstruktionen på klubben slalom. Det har ibland sett ut som om hon inte vill trycka på, utan ser försiktig och tveksam ut.


Detta gör förstås att jag får ytterligare en faktor att ha i huvudet på tävling då min nervositet redan påverkar Ilona negativt just i slalomen. Hon känner sig inte heller säker i slalomen och vi påverkar varandra och hamnar i en ond cirkel.


Slalomen på klubben är konstruerad så att stöden är placerade åt det håll i portarna där hunden sätter tassarna. Ilona försöker alltså parera så hon inte ska trampa på stöden, vilket gör henne försiktig och hon tappar rytmen.


För att testa om min teori stämde eller om jag bara söker orsaker, bestämde jag mig för att sätta upp lösa pinnar som trycks ner i marken. Ikväll var första träningspasset och jag tappade nästan hakan när Ilona gjorde en sån jäkla bra slalom där hon riktigt tryckte bort pinnarna, hade jättebra fart och enbart fokus framåt. Nästan lite "Hålli"-style. Jag var tvungen att köra några ggr i sträck för att se om det bara var en slump, men hon körde lika bra hela tiden, även högerslalom. :-)


Vi kommer ju även i framtiden stöta på slalom som är konstruerade på detta sätt och det får vi fixa vilket vi vill eller ej, men jag har bestämt mig för att inte längre träna på vår slalom, utan använda de lösa pinnarna istället. Om Ilona ska uppleva obehag varje gång vi tränar, så kommer vi aldrig att komma förbi våra problem med slalom. Är det en sådan slalom på tävling får jag hoppas att hon kör på som vanligt och kanske inte märker det i "farten". I annat fall får jag ta det problemet när det inträffar.


Hur som helst fick jag lite nytt hopp idag. Ilona är så duktig i övrigt, så det är frustrerande när slalomen inte fungerar.


Bollebygd 12 juli

Trots alla pessimistiska väderprognoser slapp vi ösregn och det kom endast några få regndroppar under dagen.


Dubbla klasser arrangerades och tack vare att vi körde på två banor gick tävlingen oerhört snabbt. Innan 14.00 hade jag kört alla fyra loppen.


Hoppklasserna

Slalomstrul och disk i båda klasserna. Just nu fungerar slalom mycket dåligt, igen... Banorna var riktigt knixiga och roliga. Innehöll flera delar jag inte ens kommit på att träna, så det var kul att få tänka lite under banvandringen.


Dock var referenstiderna så tajt satta att i första hoppklassen delades det inte ut några pinnar alls, inräknat alla storlekar vilket var ca 90 starter. I medium hade vinnaren mer än 5 sekunders tidsfel. Jag kommer inte ihåg några banlängder, så jag har inte kollat vilken koefficient som använts, men ref.tiden borde anpassats till knixigheten. Tyvärr upprepades det i andra hoppklassen också, men där vet jag inte om det kanske var någon som klarade tiden. Det rör sig i så fall bara om några enstaka ekipage.


Agilityklasserna

Disk i första på grund av slalomstrul även där. Det var liksom felet för dagen. I andra loppet gick det ganska bra, till och med slalomen, men efter halva banan fick vi en vägran vid ett bb vid säcken. Huset var rejält tilltaget och Ilona blir ibland osäker när jag gör bb vid tunnlar eller säcken, så hon såg mig byta, vände och kom ut. Efter det satsade vi på att avsluta bra och ha roligt.


Trots alla diskningar är jag nöjd med dagen. Handlingen fungerade bra och det känns som om Ilona fixar nya svårigheter bra. Det är ju ett bevis på att systemet fungerar och att Ilonas förståelse är god. Hade det inte varit för våra problem med slalom hade min nervositet minskat betydligt och vi hade kunnat få till lopp där man känner att allt bara stämmer...


Som tur är har jag en mycket enveten sida, så jag tänker inte ge mig än... vi ska få slalomen att funka. Kanske inte supersnabb, men ett jämt och flytigt beteende i alla fall, med fokus framåt.


Bjuv 4-5 juli

Lördag

Stekande hett redan på morgonen och tyvärr var båda mina lopp på eftermiddagen. Visst ska man kunna prestera i alla väder, men det var ändå 32 grader enligt uppgift.


Disk i hopploppet, men en nolla i agilityloppet. Tyvärr var vi långsamma och hamnade precis utanför pinnplats. Fem pinnar delades ut och vi kom sexa, 10 hundradelar efter femman. Känns förstås lite surt, men vi var inte snabba, så det är bara att springa på bättre i kommande lopp.


På hemvägen badade vi med hundarna och väl hemma avslutades kvällen med grillspett av kalkon och vildsvin. Mycket gott!


Söndag

Mulet och således lite svalare temperatur.


Jag placerade mig fel i agilityklassen, Ilona tog ett hopphinder från fel håll och vi var diskade. Efter disken slarvade jag vid A-hindret och Ilona gjorde ett jättehopp utan en endaste tass på kontaktfältet. Skäms på matte. Hon fick givetvis göra om och jag höll kvar henne ett par sekunder i rätt position. Hem och fylla på...


I hoppklassen hade jag minsann bestämt att vi skulle springa som fasen. Vi sprang väl på ganska bra, men fick vägran i slalom och vid en tunnel och slutade på 10 fel. Visserligen gick väl onödiga sekunder vid vägringarna, men det går inte tillräckligt snabbt. Ibland beror det förstås på min handling, men inte enbart.


Väl hemma vid niotiden på kvällen var jag helt slut. Bilresan hem var asjobbig. "Semestern" på Gotland var ju ingen "vila" precis och då jag jobbat under veckan, hann jag inte sova ikapp och ladda om.


Det var i alla fall mycket trevligt att träffa alla foxarna och deras mattar.


Gotlandsveckan

Måndag 22 juni

Klockan 3 på natten börjar färden mot Oskarshamn och färjan till Gotland som skulle gå vid 10-tiden. Enligt eniro skulle det ta nästan 6 timmar till Oskarshamn och färjan vill man ju inte missa, så det var bara att ladda med koffeindryck och "Flickan som lekte med elden". Tidsoptimist som man är hann jag nämligen inte lägga mig i tid på kvällen och sova bara ett par timmar kändes meningslöst. Tänk om jag inte skulle vakna av klockan.


Nu tog det visserligen inte mer än 4,5 timmar, fast det visste jag ju inte innan, men det var i alla fall en lättnad att vara framme och jag tänker inte göra någon liknande färd igen om jag kan undvika det.


Susanne och hundarna kom lite senare och vi lastade över packning och Ilona i hennes bil. Hundarna var kvar i bilen under färden till Gotland, men de var jätteduktiga och verkade ha det lugnt och skönt.


På vägen till pensionatet i Klintehamn stannade vi för att rasta hundarna och där försökte jag fota "dimman" som låg över vattenytan.



När vi satt upp tältet på tävlingsplatsen och fått lite mat i oss var jag dödstrött. Det kändes verkligen att jag inte sovit något den gångna natten och det blev inte särskilt många knop resten av kvällen.


Tisdag 23 juni

Första tävlingsdagen i Levide med agilityklass 2 och dubbel hoppklass 2. Vi diskade oss tyvärr i alla lopp och det kändes inte som om jag och Ilona var i fas, men mycket berodde som vanligt på min nervositet och den kära tävlingsdjävulen.


Onsdag 24 juni

Revanschsugen efter gårdagen och lite mindre nervös fixade vi en andra plats och första pinnen i agilityklass 2, till och med på första loppet för dagen. Denna dag var det dubbel agilityklass 2, fast det blev inte några fler lysande resultat, men det spelade inte så stor roll när jag redan tagit en pinne.


Målet för veckan var lågt satt till endast en pinne och det kändes skönt att det faktiskt uppfylldes också.


Det blev lite firande på kvällen i pensionatets restaurang med god mat och gott vin.


Torsdag 25 juni

Ingen tävling denna dag som vi istället ägnade åt lite turistande.















Fredag 26 juni

Disk i både hopp- och agilityklass 2.


Så här fint låg pensionatet.



Lördag 27 juni

Så här i efterskott blandar jag ihop loppen och resultaten har ännu inte kommit, men jag har för mig att det var på lördagen som agilitybanan var riktigt rolig och det fanns många intressanta fällor. Slalomen hade strulat mest hela veckan så jag räknade inte med något resultat, men jag ville se om handlingen fungerade. Som beräknat fick vi en massa fel i slalom, men i övrigt gick Ilona riktigt bra.


I både hopploppet och lagloppet blev det disk.



Buffy spanar efter matte


Söndag 28 juni

Jag tror att jag diskade mig i båda de individuella loppen och även om vi gick i mål i lagloppet (med lite fel i slalom) så spelade det ingen roll eftersom vi inte var fullt lag.


Slalomstrulet
Veckan innan vi åkte fick jag den brillianta idén att träna en massa svåra slalomingångar. Då jag gick lite för fort fram blev Ilona istället osäker på ingångarna och detta hängde givetvis med till tävlingarna. Tyvärr fanns det ingen chans att träna mellan loppen för att försöka reparera skadan, så det vara bara att köra på och hoppas att det löste sig. De sista två dagarna blev det bättre, men vi måste nog hem och träna i lugn och ro utan tävlingsstressen.

Äntligen fick jag tummen ur och fotade den underbara solnedgången.




Måndag 29 juni

Dags för hemfärd och även om vi var trötta efter en intensiv vecka, var det lite tråkigt att åka hemåt... Jag hängde med en bit söderut för att träffa pensionären Emil och nytillskottet Stina.


Strax innan sju på kvällen var jag hemma och då var både jag och Ilona helt slut efter att ha åkt hela dagen i värmen. Tyvärr var detta bara en försmak på semestern, så nu väntar jobb i fyra veckor...


Sommarens tävlingar

Gotland 23-24 och 26-28 juni

Bjuv 4-5 juli

Bollebygd 12 juli

Snapphanefejden 25-26 juli

Oxie 29 juli

Kumla 8-9 augusti

Kungsbacka 22 augusti

Borås 23 augusti

Vänersborg 29 augusti (inoff)


Falkenberg 22-23 maj

Valpspecialen blev inställd, vilket innebar att jag även kunde tävla på lördagen. Fyra härliga lopp att se fram emot och dessutom bekvämt lagt mitt på dagen så jag fick sovmorgon.


Fredag 22 maj


Varken agility- eller hopploppet bjöd på någon lysande agility från vår sida, utan vi diskade oss i båda. Det fanns några ljusglimtar, men på det stora hela var jag och Ilona inte i fas denna dag.


Vad som var mycket bättre var Susanne och Buffys agilitylopp som resulterade i en 3:e plats och cert. Jättegrattis till er!


Lördag 23 maj


Redan i bilen till tävlingen var jag taggad till tusen och helt inställd på att idag skulle vi minsann visa vad vi går för...


Agilityklass 2

Banan innehöll en svår slalomingång, serpentin (vilket jag tajmar dåligt ibland) och ett hopphinder som skulle rundas och tas från utsidan (vilket vi inte är så bra på, tajta terrier ni vet...)


Handlingen funkade bra, men tyvärr fick vi två rivningar. Den ena rivningen var på första hindret, vilket händer ibland, men försöker alltid tänka på att sätta henne långt ifrån. Andra rivningen kom mitt i serpentinen och jag utgår ifrån att hon tappade bakbenen när hon svängde.


Tidsmässigt låg vi bra till och hade över 7 sekunders marginal till referenstiden.


Hoppklass 2

Under banvandringen hade jag lite hjärtklappning över ett par svårigheter i banan. Direkt efter en serpentin skulle hunden tvärt tillbaka och tajt in i slalom. Slalom är ju vår akilleshäl, så jag var beredd på att vi skulle missa ingången. Det var en oxer på slutet och med tanke på sista tidens rivningar var jag inte helt säker på att Ilona skulle fixa den.


Fokuserad till tusen startade jag i princip med Ilona och jag tryckte på ordentligt för att få upp Ilona i fart. Hon var superduktig i serpentinen och tog slalomen som om den var hur enkel som helst. Vi nollade och tack och lov var de snabba med att få upp resultatlistan.

Det blev en härlig 2:a plats och första pinnen i hoppklass 2! :-)


Även i denna klass hade vi marginal till referenstiden på lite drygt 3 sekunder, så nu lägger jag fobin om tiderna bakom mig. Istället ska jag lägga energi på att bli snabbare och handla bättre för att stå mig i konkurrensen.


Överlag var banorna ganska svåra under dessa två dagar, men det var roligt att faktiskt få klura lite under banvandringen och känna att man var tvungen att vara superfokuserad.


Kungälv 16 maj

Äntligen en officiell tävling på under en timmas köravstånd. Klass 1 var först ut på morgonen, så jag tog sovmorgon och kom lagom för att se lite av hoppklass 1.


Agilityklass 2

Svårigheterna för oss var en threadle i starten, sned vinkel till slalomen och ytterligare en threadle i mitten av banan.


Första threadlen tog Ilona utan problem och det var skönt att se att hon gick klockrent på armbytet. Hittills har vi inte haft möjlighet att testa på tävling, utan bara satt upp kombinationer på träning, så det var härligt att det fungerade även i skarpt läge.


Slalomen var inte heller några problem (fast det också var högerslalom) och även den andra threadlen fungerade, fast ngt vid sväng pga dålig tajming från min sida.


Tyvärr placerade jag mig lite fel inför ett ffb vid en tunnel och skickade Ilona förbi öppningen och vi drog på oss en vägran.


Resten av loppet körde vi på och jobbade på farten, vilket tyvärr resulterade i en rivning efter en sväng. Delar av loppet är filmat och man ser tydligt hur Ilona hoppar av alldeles för tidigt och det skulle till ett under för att inte riva.


Det är jättetydligt att jag tränat alldeles för lite på att köra i hög fart och att Ilona får svårt på tävling när jag trycker på, vilket har resulterat i några rivningar på de sista tävlingarna. Hopptekniken spelar förstås också en stor roll, tyvärr...


Hoppklass 2

Lite lätt knixig bana där det var gott om threadlar, men inga jättesvåra fällor. Till stora delar lät jag Ilona köra på utan att jag tryckte på särskilt mycket. Dels för att få med henne dit jag ville och dels för att undvika rivningar i svängarna.


Vi nollade och kom på en 2:a plats, men fick tyvärr 0,55 i tidsfel och således ingen pinne. Jag har inte upplevt tidigare att vi behövt tänka på tiden, utan vi har alltid haft god marginal till referenstiden, så det sved en del att inte räcka till tidsmässigt. Vi var förstås inte ensamma om att få tidsfel, utan det var ganska många, vilket tyder lite på att tiden var tajt satt. Marginalerna var på någon annans sida denna tävling...


Efter att ha varit förbannad en tid över hur långsamma vi var, bearbetat det och diverse annat, vändes ilskan till revanschlust och djävlar anamma.


Vilken sida var det nu?

Blev lite glad på träningen igår när jag kom på mig själv med att fundera på vilken sida jag kört i slalomen. Känns riktigt bra att det inte har någon särskild betydelse längre vilken sida jag är på och att jag inte ens tänker på det. Visst är vi säkrare på vänster slalom, men det märks mest på tävling när nerverna spelar in.

Varberg 18 april

Första utomhustävlingen i strålande solsken.


Monica och Wera var också anmälda, så jag fick trevligt sällskap och inte minst god fika.


Från början var jag bara anmäld till agilityklass 2 och öppen hoppklass, men efter uppflyttningen förra helgen fick jag efteranmäla till hoppklass 2.


Strategin i klass 2 är att fokusera på bra lopp, hålla kriterier och inte minst ha kul. Farten är förstås viktig och jag ska handla så som jag vill och inte fega. Just nu kan vi inte konkurrera i klass 3, så jag ska njuta av tiden i klass 2 och använda loppen till att utmana oss så vi blir mycket bättre.


Hoppklass 2

Hoppklassen var först ut och banan var alldeles lagom svår. Det fanns några fällor som till viss del var nya för mig och jag såg fram emot att se om handlingen höll. Eftersom jag inte fokuserade på resultat var jag heller inte så nervös som jag brukar vara inför loppet.


Ilona gjorde ett jättefint lopp och följde min handling jättefint. Hon hade jättebra attityd, fart och koncentration. Tyvärr fick vi två rivningar, den första ett par hinder in i banan där hon hoppade av för tidigt och den andra vid en tvär sväng efter en tunnel.


Hoppteknik är ett problem för foxterrier och Ilona är inget undantag. Det allra vanligaste är att en rivning sker i en sväng. Den korta ryggen gör det svårt att svänga och hon tappar då lätt bakbenen, vilket kan ge rivningar. Ofta brukar jag försöka tänka på det och ge henne utrymme att svänga, men idag fick hon till stor del fixa det själv. Att jag satsat på farten kan också vara en orsak till rivningarna eftersom hon blir flack för att hinna med.


Totalt sett är jag jättenöjd med loppet, Ilonas attityd och farten. Hon klarade också en oxer utan att riva. Vi hamnade en bit ner i resultatlistan (8:e plats) på grund av våra 10 fel, men vi hade fjärde bästa tiden i alla fall.


Agilityklass 2

Även här en lagom svår bana. Det viktigaste i detta lopp var att verkligen hålla på kontaktfältskriterierna. Jag har släppt Ilona tidigt några gånger och det har verkligen satt sig. Hon går ner i position, men vet precis när jag ska släppa henne och sticker innan mitt kommando. Det är förstås inte ok, så nu är det hårdträning i att hon ska vänta på släppkommando även på tävling.


Ilona var ännu mer taggad i detta lopp och vi hade bra flyt, fart och attityd.


För första gången på länge på tävling var kontaktfälten precis så som jag vill ha dem. På tävling kräver jag inte att hon ska stanna i position på gungan då det ger henne ett onödigt ryck i bakdelen och ryggen eftersom hon har svårt att förskjuta vikten bak och hålla nere gungan. Monica placerade sig så bra att både balansen och A-hindret syns tydligt på filmen.


Tyvärr fick vi en rivning även i detta loppet, i en sväng förstås. Det blir till att träna mer "Bend-work".


Vi slutade ändå på en 3:e plats och hade näst bäst tid, så visst känns det lite förargligt med rivningen...


Öppen hoppklass

Banan var ganska lik hoppklass 2, fast lite lättare. I denna bana var det högerslalom och jag tvekade lite innan på om jag skulle fega med vänsterslalom för att inte riskera ett misslyckande, men beslutade mig för att jag givetvis skulle ta chansen att köra högerslalom i en tävlingssituation.


Varberg hade ett specialpris till bästa ekipage sammanlagt i de tre klasserna i varje storlek och inför öppenklassen var vi fem som hade resultat från både hopp- och agilityklassen. Trots våra fel låg vi på en andra plats så långt och när de ropade ut ställningen hotade tävlingsdjävulen att ge sig till känna, men jag försökte fokusera på loppet och inte resultatet.


Vi fixade faktiskt högerslalom, men jag svängde lite för tidigt efter slalomen och drog henne förbi hopphindret. Vi diskade oss, men körde vidare med bra fart om än lite slarvigt. Även här var sista hindret en oxer, men den fixade Ilona helt ok.


Monica och Wera gjorde ett superfint lopp i öppenklassen och vann!!! Grattis!!


Som vanligt när Monica är med får man loppen filmade:



Veronica Varberg from Monica Skoglund on Vimeo.

Häxjakt och Gåsahopp

Häxjakten 10 april


På långfredagen styrdes kosan till Kungsbacka och Häxjakten. Både klass 1 och klass 2 arrangerades, så två lopp stod på agendan.


Agilityklass 2

Agilityklassen var först ut och vi diskade oss redan på andra hindret. Starten inleddes med serpentin bestående av tunnel, hopp, hopp och min dåliga tajming när Ilona kom ut ur tunneln, gjorde att hon drog förbi andra hindret. Vi tog om och diskade oss, men klarade serpentinen fint denna gång. Slalomen var hinder nummer nio och man körde med fördel högerslalom, men vi tog bara ett par portar. Efter ett par försök var det bara till att bryta.


Hoppklass 1

Banan hade likheter med agilityklassen och denna gång hade jag bestämt mig för att sätta serpentinen på första försöket. I denna bana kunde man köra både höger- och vänsterslalom, så jag var feg och körde vänsterslalom. Det blev lite knöligt efter slalomen, men ville gärna att det skulle bli bättre än i förra loppet.


Vi lyckades i alla fall riktigt bra, nollade och tog PINNE!


Monica har filmat loppet. Tack för det!


Veronica & Ilona from Monica Skoglund on Vimeo.

Kerstin och Joker startade i samma klass, gjorde ett jättefint nollat lopp, slog vår tid och tog sin första pinne. Grattis till er!


Sedan bar färden ner mot Malmö och morgondagens tävling Gåsahoppet i Nils Holgerssonhallen i Skurup.


Gåsahoppet 11 april


Mitt första lopp skulle vara någon gång mellan två och tre, men jag var ändå på tävlingsplatsen strax efter åtta. Tänkte roa mig med att kolla på klass 3 och umgås med Susanne då hon inte var funktionär eller tävlade. Annika med Dixi och Tasso dök också upp så jag hade trevligt sällskap hela dagen.


Öppen agilityklass

En utmanande bana som jag såg som bra uppvärmning och tillvänjning av matta och hall för Ilona. Under banvandringen kändes det bra och jag hade en plan, men strax innan start blev jag plötsligt jättenervös och fick ben av gelé. Det kändes som om jag bara flaxade omkring på banan och Ilona undrade nog vad jag höll på med. Vi diskade oss när jag tog om balansen och det enda positiva i det loppet var att hon gjorde en bra slalom.


Hoppklass 1

Efter ett par timmar var det dags för hoppklassen och det var en rolig, flytig springbana. Det var dock inte så många starter, så det gällde att satsa på en bra tid för att ha chans på någon pinne.


Vi gjorde ett nollat lopp och även idag räckte tiden till en finfin PINNE.


Detta var sista pinnen i hoppklass 1, så nu är vi uppflyttade till hoppklass 2.


Agilityklass 2

Både jag och Ilona var trötta och det kändes inte som om vi inte skulle kunna toppa prestationen i hoppklassen, så jag bestämde mig för att hoppa loppet och åka vidare till Karoline lite tidigare.


Påskdagen var tävlingsfri och tillbringades hos Karoline, men var rejält händelserik, så vid midnatt stupade vi nästan i säng.


Tack för alla grattisar!!


Träningsgrupp

I onsdags var det första tillfället som vår nya träningsgrupp i agility träffades för lite banträning. Vi har bestämt att vi träffas varje onsdag och tränar längre kombinationer eller hela banor. Vi är så få aktivt tränande ekipage på klubben, så vi behöver hjälpas åt och peppa varandra. Det blir också mycket lättare att bygga banor när man är fler...

Vi kommer att turas om att ta med kombination eller bana och jag var först ut i onsdags. Banan jag valde hämtades från en hoppklass i Kungsbacka som jag diskade mig på. Visserligen en klass 1 bana, men den var inte utan klurigheter. :-)

Riktigt många dök upp och vi tränade så länge att mörkret hann börja sänka sig. Men, vad kul det var. Hoppas att det håller i sig och att vi får igång fler ekipage som även kanske kommer ut på tävlingsbanorna.

Årets agilityterrier 2008

"Hela" tolv stycken i medium har skickat in sina resultat till Svenska Terrierklubben för att tävla om "Årets agilityterrier 2008" och det är förstås långt ifrån alla terrier som finns på banorna. En del är förstås inte medlemmar och kan således inte tävla om titeln, men det bör vara fler än bara tolv personer.

I alla fall hittar man tre foxterrier på listan:

4;e plats Buffy - 45 p
5:e plats Sune - 43 p
...
...
11:e plats Ilona - 34 p

Vinnaren hade 52 poäng och hela listan finns här.


Film från Fagersta

Monica var snäll och filmade loppen.

Fagersta 14 mars

Brist på tävlingar i området och ett rejält sug efter att få tävla igen resulterade i en anmälan till klass II tävlingen i Fagersta. De arrangerade dubbla agilityklasser, så jag kunder köra två lopp i alla fall och det faktum att Monica och jag kunde samåka bidrog också. Jag hade inte åkt så långt bara för ett lopp eller om jag varit ensam.


Första start var kl. 08.00 och med ca 5 timmars resa beslutade vi att åka upp redan på fredagen och sova över för att vara lite piggare till tävlingen.


Direkt efter jobbet rullade bilen norrut och ju längre vi kom, desto mer snö och sämre väglag blev det. Nederbörd fattades inte heller, så det var lagom kul att åka i okända trakter i mörkret med snöglobb både uppe och nere. Till slut kom vi i alla fall fram och egentligen gick tiden i bilen ändå ganska fort, men det berodde förstås på att det inte var tyst många sekunder...


Konstaterade att Ängelsberg var riktigt mysigt och att det skulle vara trevligt att återkomma på våren eller sommaren.


När vi gick upp på lördagsmorgonen hade det börjat snöa igen, men vi hoppades att det inte skulle komma så mycket snö att vi fick problem under dagen eller på hemvägen.


Vi var första tävlande på plats och kollade omedelbart hallen och grusunderlaget. Ilona har tidigare inte gillat att hoppa på grus och istället krupit under bommen, så jag var lite orolig för att den egenheten skulle visa sig igen. Gruset visade sig vara jättebra och även om jag inte vågade ropa hej, så kändes det ändå som om jag oroat mig i onödan.


Agilityklass II A

Hoppklassen som var först ut på morgonen hade en ganska lätt bana, så jag blev minst sagt förvånad när de byggt upp agilitybanan och de flesta upplevde den som mycket svårare. Jag fick väl inte direkt någon "vinnarkänsla" inför loppet, men ville ändå göra mitt bästa.


Mitt bästa blev inte någon höjdare och vi klarade visserligen första fällan med tunnel under A-hindret (hunden skulle ta A-hindret), men sedan rev vi femte hindret och sedan gick det bara utför. Jag lyckades sätta foten i ett hinderstöd och rev bommen själv. När vi kom till den för oss mycket svåra slalomingången gjorde jag inte som jag bestämt på banvandringen och Ilona tog visserligen ingången rätt, men sedan blev det inte många portar (det var förstås högerslalom som vi inte är så bra på). Efter tre försök var det bara till att bryta och gå av banan.


Agilityklass II B

En mycket lättare bana, men jag var lite nervös inför slalomen med tanke på föregående lopp. Slalomen gick bra, men tyvärr slappnade jag av lite för mycket och Ilona slank in i en tunnel som låg mer på linjen än det hinder hon skulle ta. Innan loppet hade jag sagt att Ilona inte brukar släppa mig och dra på hindren, men tji fick jag. Jag kallade allt på henne, men alldeles för sent och jag skulle givetvis threadlat, men det gjorde jag inte och disken var ett faktum. Vi fortsatte banan så fort det gick och jag tryckte på och peppade henne ordentligt.


Egentligen undrar jag varför jag måste diska mig för att kunna köra på ordentligt? Jag måste sluta fega för det hjälper uppenbarligen inte i alla fall och Ilona tycker säkert att det är roligare när vi kör för fullt.


Jag stod och tittade på datorn med de rullande resultaten, när jag plötsligt kände en smärta i vaden. Jag vände mig om och sa AJ och bakom mig stod en kärring med en JRT. Jag påtalade att hennes hund bitit mig i vaden och hennes svar var att det var mitt fel som stod för nära. Jag blev alldeles paff över hennes svar eftersom jag stått vid datorn en liten stund och dessutom med ryggen mot dem. Kärringen vägrade be om ursäkt och jag gick därifrån för att inte förstöra mitt humör helt eftersom detta hände mellan mina lopp. Önskar i efterskott att jag inte fegat ut, men om jag skulle ha agerat, skulle jag ha gjort det omedelbart. Är fortfarande öm och lite blå, men ingen större skada skedd.


Monica hade gjort ett jättefint lopp i hoppklassen, så hon vann och tog pinne varför vi förstås stannade till prisutdelningen. Allt var dock klart innan 12.00, men då var det trötta mattar och hundar som packade in sig i bilen för att åka hem. Hemfärden gick allt rätt bra, men jag var rejält trött och det var skönt att köra in på parkeringen hemma för att sedan kunna tillbringa resten av kvällen i soffan. Till och med Ilona var trött och nöjd med att bara ligga i soffan.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0