God Jul & Gott Nytt År!


Championatet godkänt

I fredags kom äntligen resultaten in på hunddata. :-)

Ansökan om viltspårschampionatet kan göras via SKK´s hemsida och kontroll av meriterna görs direkt, så nu är Ilona godkänd champion och titeln S VCH har registrerats officiellt på hunddata. Titeln kommer att registreras om efter nyår, då landskoden ändras från S till SE.

Jag har beställt diplomet också, även om det kostar en liten slant. 


Väntar...

... på att Ilonas viltspårprov ska registreras på hunddata så jag kan ansöka om championatet. Hade varit kul att få det officiellt på denna sidan nyår, men det verkar som om chanserna är små.

Läste också att landskoden i titlarna ska ändras från S till SE. Titeln för Svensk Viltspårs Champion kommer alltså att bli SE VCH. 


Ny design

Till slut har även jag tröttnat och bytt design på bloggen. :-)

Tog en färdig mall och pillade lite enligt egna önskemål. På min skärm ser allt ok ut, men tjoa gärna till om det ser konstigt ut hos er.

SVCh

Måste ju föreviga med en bild på den nyblivna championen... som i mina ögon är världens finaste...


Fotograf: Jenny Granath

Ordinarie öppenklass

För att erhålla viltspårschampionatet måste minst ett av de tre 1:a prisen ha tagits på ett ordinarie prov och de två första proven vi gjort var båda rörliga. Att ta upp viltspårandet igen var ju inte jätteplanerat, vilket innebar att vi fick plats på ett ordinarie prov först nu i december. Jag stod som reserv vid det ordinarie provet i november, men det blev inget återbud.

Idag var det i alla fall dags för vårt prov och snön hade tack och lov hållit sig borta. Dock har det varit en mycket vacker vinterdag med minusgrader och gnistrande rimfrost på träd och mark. På vägen dit tänkte jag på att vi haft lite olika väderförhållande på alla tre proven;

* Första provet var det mycket blött i terrängen
* Andra provet var det ganska hård vind
* Dagens prov med flera minusgrader

Dagens spår gick genom barrskog, lövskog, hygge, åker, mossmark och över bäckar, växelvis rejält kuperat. Jag upplevde att Ilona hade full koll på sin uppgift och minusgraderna verkade inte vara något problem alls.

Första halvan av spåret gick utan problem, men sedan märkte jag att hon hade hög näsa och sa det till domaren. Vi fortsatte och efter ca 20 meter började hon pendla med huvudet för att lokalisera varifrån den lockande viltdoften kom ifrån. Då är det ingen tvekan om att hon fått färsk doft i näsan och ville gärna kolla upp den närmare. Domaren säger att älgen antagligen stått där strax innan vi kom och trampat runt en del, då rimfrosten var borta på marken.

Ilona fick chans att lösa det själv, men efter en stund bestämde jag mig för att ge henne lite stöd. Ilona hade fortfarande svårt att släppa älgen, men slutligen gick hon på spåret igen och vi kunde slutföra. Efteråt fick jag reda på att återgången var precis där, så det var ju inte konstigt att det blev svårt för henne...

Väl framme vid klöven frågade domaren om hon blev champion nu och trots att uttalandet tydde på ett 1:a pris, ville jag ändå inte ta ut någon i förskott. Jag svarade att det beror på vad du säger nu och får då svaret att Ilona får ett 1:a pris.

Det var en oerhört stolt matte som gick tillbaka för att få protokoll, diplom och köpa championatsrosetten. :-)

När det gäller spårförmågan fick Ilona 5 (utmärkt) och 6 (lämpligt) på arbetstempo, vilket ger en totalsumma på 37 poäng.

Allmänt omdöme: Gör ett fint arbete, men har problem vid älgstörning.

Ilona kan numera titulera sig Svensk Viltspårs Champion (SVCh) :-)





Foxpromenad 29 november

Fyra glada tjejer med fem foxar och en cairn möttes i Göteborg för en härlig långpromenad med fika längs vägen. De flesta hundarna hade inte träffats tidigare, men de bildade flock direkt och trivdes utmärkt i varandras sällskap. Det är verkligen ingen tvekan om att hundarna är fullt medvetna om sin rastillhörighet. :-)

Vi gick en jättehärlig runda på 7,5 km runt Stora Delsjön och njöt av det underbara vädret. Efter den senaste tidens enorma regnmängder var det toppen med en frisk höstdag, helt utan nederbörd. Efter 3,5 timmars promenerande, fikande och en massa foxprat åkte vi åt var sitt håll med trötta och nöjda hundar.

Vi bestämde förstås att göra om detta till våren och hoppas att fler kan vara med.

Det finns bildbevis som förhoppningsvis kommer snart. :-)


Kungälv 28 november

Inofficiell tävling med möjlighet till 4 starter, men efter tidigare erfarenhet av långa tröttande dagar gjorde att jag endast anmälde till de två mittersta klasserna.

En massa starter skulle det vara och jag försökte räkna ut på ett ungefär när min klass skulle starta och tänkte anlända ca 45 minuter innan för att kolla föregående klass och värma Ilona ordentligt. Om tävlingen gick snabbare än tänkt eller om jag räknat fel vet jag inte, men i någon god tid var jag inte i alla fall...

När jag stiger ur bilen hör jag hur speakern ropar ut att banvandringen till hoppklassen är slut och jag antar att det är largeklassen som skulle starta innan, men ack så fel jag hade. Det var förstås medium och jag hade startnummer 7 enligt listan. Det fick bli stora kliv in till inroparen som var jättesnäll och lät mig starta sist. :-)

De första tio starterna i klassen ägnades åt att kolla in banan och försöka tänka ut en strategi från ringside. När jag fått ihop en någorlunda plan hämtade jag Ilona för uppvärmning.

Trots de dåliga förutsättningarna gör vi ett helt ok lopp och kommer i mål med noll fel och en helt ok tid. Vi var ju dock inte ensamma om att nolla denna klassen och vi slutar på en 10:e plats.

I agilityklassen fick jag till min stora glädje stor nytta av en nyförvärvad kunskap från Eva kursen. :-)

Kontaktfälten har ju inte varit så bra på tävling det sista, så jag hade bestämt mig för att ta tag i det problemet omedelbart. Planen var att köra som vanligt och se vad Ilona gjorde på kf och precis som väntat gick hon ner en bit och skvätte sedan av. Jag har släppt henne tidigt på tävling, så nu har hon lärt sig att på träning på man ner i position, men på tävling får hon släppkommandot tidigare och då är det ok att skvätta av där jag brukar släppa henne. Jag tog om och gav henne en chans till, men när hon gjorde samma sak igen körde vi inte vidare efter disken. Det kommer nog att bli en del diskningar i agilityklass framöver, för jag tänker inte få en foxterrier som skvätter av högre och högre upp... :-(

Det var jätteskönt med en kort tävlingsdag, även om jag var lite sugen på att köra kf i en klass till.

RSS 2.0